lördag 25 februari 2012

...om Våldet och jakten på de skyldiga

Dagens inlägg på facebook, skriven av någon som jag bryr mig om och därför blir jag extra ledsen över att läsa detta:




"Skottlossningar, hat och våld. titta på världen den går åt helvete. 
speciellt sverige. 
tack politikerna för ni tog in våldsmännen i vårt land, tack politikerna för att pengar betyder mer än trygghet. jag hoppas innerligt att ni får ert straff. jag hoppas innerligt att någon gång hittar vi ljus och trygghet igen. någon gång kommer regeringen vakna. eller ännu bättre bytas ut. och mitt i allt detta kriget och hatet. går fula hobby blattar .. ja föredetta svenskar runt och bryter och leker tuffa.. tack politikerna för ni tog in giftet i vårt land. jävla landsföräddare!"






Jag hör din oro och sorg över hatet och våldet i världen och i Sverige. Jag hör din vilja att fixa det, och förstår din strategi: att hitta de skyldiga, "giftet", och helt enkelt bli av med det. Vi drömmer alla om en kärleksfull och trygg miljö för våra älskade, våra barn och för oss själva att växa upp, älska och leva i. Men innan man amputerar kroppsdelar bör man ställa en korrekt diagnos på var problemet, "giftet" egentligen sitter. Inte vill vi bli av med ett friskt ben om det är armen som är problemet? 


Jag vill inte bara slänga ur mig mina egna värderingar och påstå att de är fakta, så jag kollade snabbt upp lite svensk brottstatistik. Lättläst fakta och statistik om verkligheten bakom kriminaliteten i Sverige kan man till exempel hitta på Brottsrummet.se - informationen bygger alltså på ren fakta och statistik, inte på åsikter. Här ett par enkla citat angående ovanstående inlägg:




"De allra flesta som invandrat till Sverige från andra länder är inte registrerade för brott."


De flesta invandrare är inte registrerade för brott. Faktum är, att de flesta flyktingar flyr undan våldet, och de andra invandrarna har säkerligen andra motiv än att komma till Sverige och bli kriminella.


Vem är det då som står för våldet? Svaret är lätt, och egentligen vet vi nog alla svaret.




"Är det män som begår de flesta brotten?
Svar: Ja. Enligt statistiken över personer som är misstänkta för brott utgör män drygt 80 procent och kvinnor omkring 20 procent."




Sanningen är den, att om vi ska peka ut en enskild grupp som står för kriminaliteten och våldet, så är det inte gruppen "invandrare". Det är gruppen "män". Du måste hålla med mig, 80 % är inget sammanträffande. Av någon anledning är drygt över 80 % av alla kriminella män.


Hur löser vi detta? Ska vi utvisa alla män? Självklart inte. Antagligen ser du, som man, de kriminella som en grupp utanför dig själv. Du är ju inte en våldsman eller en våldtäktsman bara för att du är en man?


Du tycker inte jag eller din mor eller din fru är "landsförrädare", som inte gjorde abort så fort vi insåg att vi kommer att föda en son (eller tre)? För att vi släppte in det våldsamma och kriminella "giftet" i vårt land, i vår värld? Jag vet att du inte tycker det. (Nästan) Ingen tycker det. Bara för att de flesta brottslingar är män, betyder det inte, att de flesta män är brottslingar. Samma gäller invandrare, arbetslösa, och heterosexuella. Ett till exempel: Bara för att de flesta brottslingar är heterosexuella, är det knappast heterosexualiteten som är problemet heller.


Min gissning är, att det verkliga problemet är hur man blir behandlad, vilka möjligheter man har att ta hand om sig själv, jobba, bli accepterad och hitta vänner där man är. Att bli utfryst, mobbad, misshandlad och anklagad för att vara ett gift eller en cancersvulst på samhällskroppen gör knappast någon till en glad och snäll medborgare. Om bara brottslingar verkar acceptera dig som du är, kanske du väljer att bli en själv?


Jag vet inte lika mycket om att hjälpa våldsamma och kriminella män som du gör. Är det straff som hjälper? Eller är det att möta människor som bryr sig och ger konkret stöd som hjälper? Eller är det helt enkelt att få ett jobb och en ärlig chans att få vara en positiv del av samhället som hjälper? Jag är väldigt inspirerad och imponerad av hur du själv vänt ditt liv, med din kriminella och våldsamma bakgrund (trots att du inte är invandrare, utan en vit, svensk man) till något så fint - underbar fru, underbar son, fint kärleksfullt hem. Du har verkligen lyckats. Jag skulle bli väldigt glad om du kunde dela med dig av dina egna erfarenheter. Vad hjälpte dig att bli den person du verkligen är?


PS. Fortsätt vara fin, bli inte förblindad av din oro och frustration över våldet - använd istället ditt hjärta och dina erfarenheter till att hjälpa upp dem som fastnat i samma träsk som du själv en gång var nära att drunkna i. Det är bara sanningen som kan sätta oss fria.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar